Vilka byggnader passar bäst respektive sämst för prognosstyrning?

Det finns förstås byggnader som passar bättre respektive sämre tillsammans med SMHI Prognosstyrning. –Vanliga bostadshus med flera våningar eller kontorsfastigheter som värms med radiator har vi goda erfarenheter från, menar Torbjörn Grönbergs på SMHI.

Allt fler fastighetsägare gör miljösatsningar

Prognosstyrningen tar bland annat hänsyn till kommande väderförändringar och värmelagringsförmågan i byggnadsstommen, när den reglerar framledningstemperaturen till en byggnad.

Sedan prognosstyrning introducerades, har SMHI ökat kunskapen om vilka byggnadstyper som lämpar sig bättre eller sämre för den här speciella typen av värmereglering.

– Vi har blivit mera selektiva med vilka kundprojekt vi tar på oss, säger Torbjörn Grönbergs. Det finns objekt som är klart olämpliga för prognosstyrning av uppvärmning, det handlar oftast om fastigheter där värmen från radiatorerna är en liten del av den totala energiförbrukningen.

Köpcentrum passar mindre bra

Ett typiskt exempel på ett mindre lämpligt hus är en byggnad med glasfasader, som t ex ett köpcentrum. Byggnaden står stängd på kvällen och natten och öppnar sedan vid kl 10.00 sina 300 upplysta småbutiker, som fylls med värmealstrande människor, då krävs det kyla och ventilation. Längre fram på dagen tittar kanske också solen in genom glasfasaderna och värmer upp byggnaden ytterligare.

Eftersom värmebehovet är mindre, påverkar vädret inte uppvärmningen av fastigheten lika mycket som i andra fastigheter. Här finns mera behov av avkylning än av reglering av uppvärmningen.

Flerfamiljshus med tjocka stommar är perfekta

Det goda exemplet är flerfamiljshuset med en tung byggnadsstomme i tegel som värms upp av vattenradiatorer. Temperaturen ligger konstant kring 20-21 grader. Antalet människor i byggnaden varierar inte så mycket som i köpcentrumets lokaler och den kraftiga huskroppen alt de tjocka väggarna magasinerar värme på ett bra sätt som kan användas på natten för att spara energi.

– Prognosstyrningens styrka ligger i byggnader där radiatorvärme utgör den stora delen av energiförbrukningen, säger Torbjörn Grönbergs. Det blir en jämnare temperatur, helt enkelt.