”Vi väljer aktivt ut områden som passar för prognosstyrning”

Kommunala Uppsalahem har använt prognosstyrning sedan 2004. Under åren har de utökat beståndet i två omgångar. Nu senast installerades SMHI Prognosstyrning i 86 000 kvadratmeter. Det innebär totalt att närmare en femtedel av företagets 1 miljon kvadratmeter idag styrs av prognoser.

Mer ska det bli, för prognosstyrningen utökas i etapper, men hela beståndet kommer knappast att bli aktuellt.

– En del företag väljer att prognosstyra alla sina fastigheter. Det är förstås smidigt, men vi har valt en annan väg, berättar Olof Jönson, projektsamordnare på Uppsalahem. Vi tar fastigheterna i tur och ordning. De områden som tjänar mest på prognosstyrning först och sedan i tur och ordning tills vi en dag kommer till läget där vi inte tjänar så mycket netto på installationerna. Men där är vi inte ännu.

Större bostadshus med betongstomme bäst

De mest lämpade fastigheterna är, enligt Olof, större bostadshus med betongstomme. Ju fler våningar, desto bättre har det visat sig. Mindre trähus ger inte lika stor effekt eftersom de lagrar värmen sämre. Uppsalahem har också prioriterat hus med självdrag och i andra hand fastigheterna med frånluftsventilation.

– I topp ligger områden med sju-åttavåningshus som är byggda på 1960- och 70-talen. Besparningen ligger i genomsnitt på mellan 3,5 och 8 procent för de olika områdena. De bästa ger stora besparingar, men även på den lägre nivån är insatserna lönsamma. Vi räknar med att gränsen går vid ungefär 2-3 procents minskning av energiåtgången, beroende på hur mycket husen förbrukar innan åtgärden.

Fastigheterna är då väl injusterade, med en genomgående jämn inomhustemperatur. Det har tidvis i branschen varit en diskussion kring hur viktigt detta är när prognosstyrning installeras, men Olof har sin uppfattning klar.

– Naturligtvis ska systemet vara injusterat. För att få bra resultat måste värmen vara väl fördelad i huset. Jag vet att många pratar om prognosstyrning som ett alternativ till injustering, men för oss är det A och O att denna är gjord i förväg, eller i samband med installationen.

Jämn värme från början ger färre klagomål

Att redan i utgångsläget ha en jämnare värme i husen ger också färre klagomål vid ändringar av styrningen, något som alltid är viktigt men speciellt en så lång och kall vinter som den vi hade senast.

– Vintern vi hade var extremt tuff och inomhusvärmen var förstås extra viktig. Vi blir snabbt varse när det inte stämmer perfekt, för då kommer samtalen direkt.

Tack vare att Uppsalahem har installerat fjärrstyrning på många av sina fastigheter har de kunnat justera temperaturen med kort varsel. De kan då också se om exempelvis en fläkt stannat eller om något annat krånglar.

– Tillsammans med prognosstyrningen gör det att vi idag har mycket bra kontroll över våra fastigheter, sammanfattar Olof Jönson.

SMHI Prognosstyrning

SMHI Prognosstyrning ersätter signalen från utegivaren med en signal som bygger på lokala väderprognoser och data om fastigheternas uppbyggnad, läge etc. Värmetillförseln kan därmed anpassas till den sammantagna vädersituationen, med t ex kommande förändringar i molnighet, vindstyrka och temperatur. Detta ger jämnare inomhusklimat och i många fall en betydande ekonomisk besparing genom lägre förbrukning. Uppsalahem har installerat SMHI Prognosstyrning genom SMHIs partner ERAB, Elektro Relä AB, www.erab.com