Utvärdering av metoder för normalårskorrigering

2006 kom boverket med en ny samling byggregler, BBR 2006, och i dem ingår bestämmelser om att energianvändningen i nya byggnader ska verifieras via beräkning och mätning. Det ska garantera att de hus som byggs verkligen är energisnåla, men det finns en viktig osäkerhetsfaktor i beräkningarna och det är vädret.

Samma byggnad som används på exakt samma sätt två år i rad kan ändå får olika energianvändning på grund av naturliga variationer i vädret. För att få ett rättvisande resultat måste man normalårskorrigera för vädret och det kan göras med metoder som EnergiIndex, Graddagar och EnergiSignatur.

Nu var det ett tag sedan dessa metoder utvecklades och frågan är hur bra de fungerar för de mer energisnåla hus som byggs idag och hur stor risken är att en byggnad som egentligen är tillräckligt bra ändå blir underkänd på grund av att det finns för stor osäkerhet i korrigeringsmetoden?

Använder väderfiler från SMHI

Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, har finansierat en undersökning om just detta och projektledare är Pär Carling på Equa Solutions.

– Vårt arbete bygger på att vi simulerar olika typhus med olika väderfiler och därigenom genererar artificiell energistatistik. Sedan normalårskorrigerar vi energistatistiken och analyserar spridningen i resultaten, säger han.

Om korrigeringsmetoderna fungerar som det är tänkt ska spridningen vara liten. Energianvändningen ska vara densamma år från år för en byggnad efter att den normalårskorrigerats.

Stor skillnad mellan södra och norra Sverige

Projektet håller nu på att avslutas. Tester med en mycket enkel byggnadsmodell ”placerad” i södra Sverige visar att SMHI Graddagar ger ett något bättre resultat hos hus med normal isolering och höga interna värmelaster, medan SMHI Energiindex ger något bättre resultat för byggnader med sämre isolering och mindre ”gratisvärme”. Ingen av metoderna ger särskilt bra resultat för hus med mycket låga värmeförluster av typen passivhus. Å andra sidan använder dessa hus så lite energi att korrigering inte är så meningsfull.

– I tester med mer realistiska byggnadsmodeller ger korrigering med båda metoderna i ett flerbostadshus betydligt bättre resultat då det försörjdes av fjärrvärme jämfört med bergvärme, säger Pär Carling.

Korrigeringen för byggnaderna ”placerade” i Luleå, med ett kallare klimat, blev märkbart bättre än för de ”placerade” längre söderut. Graddagsmetoden visade genomgående något bättre resultat än Energiindex för dessa modeller. Den bästa korrigeringen gjordes av Graddagsmetoden för ett kontorshus placerat i Luleå.

För den som är mer intresserad kommer rapporten att kunna laddas ned från SBUFs hemsida.