Prognosstyrning vs lågflödesjustering

En fråga som emellanåt dyker upp är hur prognosstyrning fungerar tillsammans med exempelvis lågflödesjustering. Vi frågar Mircea Abrahamsson på ÅF Infrastruktur i Göteborg som har lång erfarenhet av energisystem och hur olika lösningar fungerar tillsammans.

Noggrann injustering av värmesystem enligt lågflödesprincipen i en fastighet kan minska besparingseffekten av prognosstyrning, eftersom sannolikheten för övertemperaturer minskar. Å andra sidan kan ett noggrant justerat värmesystem samverka bättre med prognosstyrning, eftersom inomhustemperaturen blir jämnare i olika rum och prognosstyrningen kan styra mer likvärdigt i hela byggnaden.

– Åtgärderna går hand i hand och kan förstärka effekterna av varandra, menar Mircea Abrahamsson, erfaren energikonsult på ÅF Infrastruktur AB i Göteborg.

Mircea Abrahamsson, energikonsult på ÅF Infrastruktur AB

Mircea har arbetat i 30 år som VVS-konsult och har idag Sverige och det forna östblocket med Ryssland som sitt arbetsfält. Från att i början ha satsat på alternativa energilösningar är det idag etablerad teknik som gäller i hans konsultarbete – teknik som finns på marknaden nu och direkt kan göra jobbet i fastigheterna.

Billigare per kvadratmeter

En viktig uppgift ute i industrin eller i andra stora byggnadskomplex som t ex sjukhus och bostäder, är att justera ventilations- och värmesystemen, så att de fungerar optimalt. Genom så kallad lågflödesjustering av radiatorers termostatventiler och maxbegränsning av dess termostater i en fastighet, kan uppvärmningen fintrimmas och fastighetsägaren tjäna stora pengar på sikt.

– Men, påpekar Mircea Abrahamsson, det rycker delvis samtidigt undan mattan för prognosstyrningen, eftersom övertemperaturer lagrade i byggnadsstommen som prognosstyrningen kan utnyttja, då finns i mindre omfattning. Fördel lågflödesjustering, alltså.

Å andra sidan: det som talar för prognosstyrning är att den ofta är billigare än en omfattande fintrimning som lågflödesjusteringen och betalar sig snabbare.

– Kring 30 kr per kvadratmeter kan lågflödesjusteringen kosta, inklusive byte av termostatventiler och dess termostater, jämfört med prognosstyrning som går på mindre än en fjärdedel. Gissa vad fastighetsägaren väljer i första hand?

Konkurrenter eller komplement?

Metoderna konkurrerar alltså i viss mån. Men samtidigt är ett riktigt justerat värmesystem, som ger jämn temperatur i hela fastigheten, en bättre förutsättning för en väl fungerande prognosstyrning. Ingen är ju betjänt av ett värmesystem som ger oönskade temperaturnivåer i olika delar av byggnaden.

– Prognosstyrning mår väl av hus med så jämnt justerad inomhustemperatur som möjligt i alla rum, menar Mircea. Annars kan prognosstyrning lätt medföra, när prognosen styr ner värmen, att det blir för kallt i de rum som har lägst temperatur och det i sin tur leda till klagomål. Klagomål som gör att framledningstemperaturen i värmesystemet skruvas upp av driftpersonalen, vilket minskar prognosstyrningens effektivitet och den möjliga besparingen.

Dubbelriktad process med mätning och uppföljning

– Bättre vore om prognosstyrningen kompletteras med mätning av inomhustemperaturen. På det sättet får systemet en återföring av temperaturdata och vi får istället något man kan kalla ”prognosreglering”, föreslår Mircea Abrahamsson.

Han menar att reglering, till skillnad från styrning, är en dubbelriktad process med mätning och uppföljning av styrfunktionen, så att den kan korrigera sig själv automatiskt och inte enbart baseras på hyresgästernas klagomål.

– Med väl justerade värme- och ventilationssystem samt prognosstyrning eller snarare prognosreglering som följer upp sitt eget resultat, kan vi få ett bra slutresultat ute i fastigheterna. Det vill säga bättre inomhusklimat, större besparing för fastighetsägaren och färre klagomål från hyresgästerna.