Mönsterås Bostäder gör noggrann uppföljning av prognosstyrningen

Kommunala Mönsterås Bostäder med ca 1 350 lägenheter har flera års erfarenhet av prognosstyrning. Efter noggranna uppföljningar har de valt att gå vidare med installationer på alla de fastigheter de bedömer kan vara lönsamma.

– Jag har själv arbetat på företaget i två år, berättar Calle Engström, servicechef på Mönsterås Bostäder. Då höll vi precis på med den andra omgången installationer. Sedan har jag följt utvecklingen mycket noga. Några glädjesiffror tror vi inte på, men prognosstyrningen levererar ganska väl den besparing som experterna säger.

Calle granskade energistatistiken fem år bakåt och kom fram till att besparingen blivit ungefär åtta procent. På just det område som granskades innebar det ungefär en nettobesparing på ett par hundra tusen kronor per år.

Personliga engagemang avgjorde fortsättningen

– Besparingarna är förstås nödvändiga för att gå vidare. Men de personliga relationerna är nästan lika viktiga. Mycket viktigare än man kanske först tror. Det kunde faktiskt ha varit så att vi satt stopp för prognosstyrningen, men jag såg ett stort engagemang både från Erab och SMHI, som gav förtroende. Det är viktigt att de inte ger sig, ifall det uppstår krångel med något. Man får alltid räkna med att det krävs finlir från båda hållen, och då går det inte att gömma sig. Det måste finnas en kommunikation.

Experimentlusta ledde till annorlunda installation

I den senaste installationen har Mönsterås Bostäder valt att prova även några fastigheter som inte alldeles självklart är lämpade för prognosstyrning.

– Vi gick vidare med alla återstående fastigheter som vi bedömde skulle vara lönsamma, men i några fall valde vi att prova med fastigheter som egentligen är alldeles för små. Särskilt i ett fall där fastigheten inte är mer än 600 kvadratmeter. Sättet konstruktionen och fasaden är byggda på, i kombination med läget, gjorde att vi blev nyfikna på hur prognosstyrningen skulle fungera. Vi fick lite experimentlusta helt enkelt.

Utegivarna var felplacerade

Efter flera minutiösa granskningar av effekten hos prognosstyrningen har Calle Engström dragit flera lärdomar om hur systemet fungerar.

– Det är ett tips som jag kan förmedla. Ofta använder man befintlig utegivare på fastigheten för att jämföra utetemperaturen med SMHIs prognosvärden. Vi upptäckte att det kunde bli väldigt stora skillnader. Då såg vi att det var just under vissa tider på dygnet som det skilde sig åt. Det var värmestrålningen som spelade oss ett spratt. Man kan inte ta för givet att gamla utegivare är rätt placerade. Det kan ha tillkommit nya konstruktioner på husen som gör att värdena blir missvisande. Det missar man lätt vid en installation.