Fem frågor till Daniel Andersson om prognosstyrd markvärme

Det har spekulerats om att vi riskerar en ny vargavinter i år, med risk för stark kyla och mycket snö. Daniel Andersson är säljansvarig för en produkt som trollar bort ett av de praktiska problemen under vintermånaderna.

Daniel, vad är det du erbjuder?

– Prognosstyrning av markvärme. Det vill säga att värmeslingorna under till exempel innerstadsgator och torg styrs av en signal från oss som bygger på lokala väderprognoser. På så sätt kan systemet automatiskt gå igång i lagom tid innan ett snöfall kommer. Det gör att marken redan är uppvärmd och det hinner inte bildas något snölager innan systemet hunnit känna av att det kommit nederbörd och går igång.

Finns det fler användningsområden än gator och torg?

– Javisst, egentligen är det mer fantasin som sätter gränser. Vi styr till exempel uppvärmningen av helikopterplattan på Huddinge sjukhus, avlastningsrampen på ett av Vattenfalls värmeverk och idrottsplaner. Man kan också tänka sig att företag och bostadsbolag har många områden som de vill hålla snö- och isfria under vinterperioden, till exempel parkeringsplatser och innergårdar.

Finns det fler fördelar än att man slipper snö- och islagren innan systemen i vanliga fall hunnit gå igång?

– Framför allt enkelheten. Vissa ytor går inte, eller är svåra, att snöröja. Jämfört med ett manuellt system är det förstås tidsbesparande och mer driftsäkert att inte behöva passa systemet varje gång det börjar snöa.

Energibesparing är också ett vanligt skäl till att kunderna satsar på det här systemet. Ofta är det annars enklast att bara ha värmen på hela tiden, istället för att behöva passa och dra igång det manuellt. Då blir det förstås stora besparingar sett över en hel vinter, när systemet går igång automatiskt precis när det behövs.

Exakt hur stor blir besparingen i kronor?

– Där har vi en utmaning, eftersom vintrarna sällan är lika och den uppvärmda ytan kanske inte alltid går att mäta separat. Därför brukar vi visa ett exempel istället.

Om en vintersäsong i snitt har 71 snödagar, vilket är fallet i till exempel Linköping, så kan man räkna så här. Totalt antal vinterdagar är 151 från november till mars, det innebär att 80 dagar är utan snöfall av något slag. 80 dagar motsvarar 1920 timmar. Om besparingen på att stänga av eller dra ner systemet en smula när det är snöfritt är exempelvis 100 kW sparar man 192 000 kWh per år. Sedan är det bara att ta detta gånger det aktuella energipriset så ser man besparingen i kronor.

Alla kunderna stänger väl inte av värmen helt och hållet?

– Nej, för att hålla systemet igång väljer många att ha en låg grundvärme hela tiden istället. Då blir besparingen kostnaden för full uppvärmning minus grundvärmen, i exemplet ovan. Med tanke på den minimala investeringen innebär det i vilket fall att våra kunder nästan alltid sparar in kostnaden på mindre än en vintersäsong.

Ny funktion – använder radarbilder

– Under det här året har vi förfinat systemet med prognosstyrd markvärme, berättar Daniel Andersson. Vi har fintrimmat logiken och styrsignalerna. Dessutom har vi lagt till en ny funktion – radarredundans.

Med hjälp av radarbilder kan vi se skurar och snöfall vandra över landet. Det är alltså inte prognoser utan faktiskt verklighet. Om bilderna skulle avvika från prognosen överstyr informationen från radarn. Det är alltså en extra säkerhet ifall de lokala prognoserna inte skulle vara exakta i alla lägen. Sedan kan det komma väldigt lokala snöfall ibland och skulle det inträffa så sätts markvärmen igång av utegivarna. Systemet är därmed utrustat med både hängslen och livrem.