Fastighetsägarna Stockholm först ut med ny snörastjänst

För drygt åtta år sedan dog en ung man när han fick ett isblock i huvudet. Så illa går det oftast inte som tur är, men det är fastighetsägarna som har ansvar för att taken är skottade så att ras kan undvikas.

Det är inte alltid så lätt som fastighetsägare att uppfylla kraven. När snöfallen kommer har alla samma behov och snöskottare blir plötsligt en akut bristvara.

– Vi beslutade oss för att göra något åt problemet, berättar Per Forsling, chef för förvaltningsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm. Dödsfallet var tragiskt, men kanske har det även lett till något gott, för det blev den utlösande faktorn till att vi drog igång en mängd olika utvecklingsarbeten, bland annat det här projektet.

System för lavinvarningar stod modell

Fastighetsägarna Stockholm tog kontakt med SMHI, som utvecklade snörastjänsten. Förebilden har varit lavinvarningssystemen som används i fjällen för att varna för snöskred. Grundtanken var att meteorologiska data skulle kunna användas som utgångspunkt för varningssignaler till fastighetsägarna i förväg.

– Nu kan fastighetsägarna teckna den här tjänsten direkt hos SMHI, berättar Per Forsling. För våra medlemmar kostar det inget extra, det är inkluderat i medlemsavgiften. Men även andra fastighetsbolag kan förstås utnyttja tjänsten till en mindre kostnad. Utöver snörastjänsten får man tillgång till mer väderdata. Vi ville att det skulle utformas till en hel vintervädertjänst.

Utjämnat behov över tiden minskar akutbehovet av skottare

I praktiken utgår systemet från nederbördsprognoser som både tar hänsyn till snöfall och total nederbörd i smält form. På så vis blir det som fastighetsägare lättare att göra en bedömning av hur mycket snö som ligger på taken vid olika tidpunkter.

– Nu kan fastighetsägaren gå in i snörasmodellen och se hur det ligger till. Så ringer han snöskottarna och säger att ”vi ser att vi behöver ha skottat före torsdag”. Det innebär att behovet utjämnas över tiden.

Däremot går det inte att förutse fallande istappar, eftersom de ofta bildas väldigt lokalt och kan påverkas av varmluftsutsläpp och annat i de enskilda fastigheterna.

Hoppas på många användare

Per Forsling hoppas nu att alla fastighetsägarna ska använda det nya verktyget.

– Redan förra vintern genomförde vi tester, så systemet ska fungera som det är tänkt. Under den här vintern kommer vi att fintrimma tjänsten ytterligare. Men jag hoppas att fastighetsägarna använder tjänsten redan nu. Det kan i bästa fall spara liv.

Fakta: inte bara vädret påverkar rasrisken

Modellen som ligger till grund för riskbedömningen i SMHI Snöras från tak bygger på en rad olika väderfaktorer: snötäckets djup, om snötäcket påverkats av temperaturomslag, den senaste tidens väder samt inte minst väderprognosen dygn för dygn under den kommande femdygnsperioden. Ur väderprognosen hämtas temperaturutveckling, nederbördsmängd, nederbördstyp och solinstrålning.

Hänsyn tas också till vilken takkonstruktion fastigheten har: taklutning, takbeklädnad, snörasskydd, husets isoleringsnorm och om vinden är inredd eller oinredd.
– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det mänskliga ögat inte kan ersättas fullt ut, säger Per Forsling. Drivbildningar etc. kan aldrig helt förutses i datorprogram.