Energiindex används för att få rätt underlag till Klimatkonventionen

Energiindex är mest känt som en metod att genomföra normalårskorrigeringar av enskilda fastigheters energiförbrukning, men det är inte allt som energiindex kan användas till. Till exempel kan det vara till nytta när det gäller att beräkna utsläpp av växthusgaser. Något som Christer Persson och Marina Verbova på SMHI hjälper Naturvårdsverket med.

Christer, varför är Naturvårdsverket intresserat av energiindex?

I sitt internationella arbete mot klimatförändringar behöver Naturvårdsverket rapportera fossila koldioxidutsläpp (växthusgaser som ska rapporteras enlig Kyoto-protokollet) för att kunna göra korrigeringar av Sveriges koldioxidutsläpp som sammanhänger med vädrets påverkan på fastighetsuppvärmningen i landet.

Till exempel var basåret för Kyoto 1990 ett ovanligt varmt år i Sverige, med relativt litet behov av fastighetsuppvärmning. Genom att utnyttja detaljerad information om energiindex över Sverige för alla månader från och med år 1990 kan vädrets påverkan på fossil koldioxidemission vid fastighetsuppvärmning normeras, så att den blir oberoende av vädrets växlingar från år till år.

Hur går det till i praktiken?

För varje verkligt år beräknas också den emission som skulle ha skett under ett normalt väderår. Vi gör detta genom att ta fram en geografisk kartläggning av månadsvärden av energiindex i ett rutnät med rutor på 10x10 kilometer över Sverige. Därefter kombinerar vi denna kartläggning med data om befolkningen i samma 10x10 kilometers rutnät över Sverige och med bränslestatistik för fastighetsuppvärmning i varje län. Med den informationen kan en noggrann beräkning göras av den normerade (väderoberoende) emissionen av fossil koldioxid i varje län och för hela Sverige.

Naturvårdsverket vill dessutom i varje nationalrapport till den internationella Klimatkonventionen kunna redovisa bästa möjliga nationella information om hur vädret årsvis har påverkat det totala nationella behovet av fastighetsuppvärmning. En nationell befolkningsviktad energiindex -kurva redovisas därför för perioden 1990 fram till och med det aktuella året.

Vad är målet med arbetet?

Det är att få fram bästa möjliga information. Dels för Sveriges Internationella rapportering av koldioxidemission till Klimatkonventionen, UNFCCC, i enlighet med Kyotoprotokollets krav. Och dels för Sveriges rapportering till Klimatkonventionen av fastighetsuppvärmningsbehovets variation från år till år, från 1990 och framåt. Normalårsberäkningen baseras på 30 års detaljerade historiska väderdata över Sverige.

Hur långt har ni kommit hittills?

Vi har nått fram till 1990-2008 för båda syftena som jag nämnde. Just nu håller en uppdatering till 2010 håller på att beställas av Naturvårdsverket, så arbetet fortsätter.