En rejäl brittsommar sänker uppvärmningskostnaderna

Sverker Hellström jobbar med klimatstatistik på SMHI. Han vet mer än de flesta om begreppet brittsommar – vi undersöker hur en sådan kan påverka uppvärmningskostnaderna och vad som skiljer en brittsommar från en indiansommar.

– Först måste vi reda ut vad en brittsommar är, konstaterar Sverker. Det är när man upplever att sommaren kommer tillbaka igen, när man trott att den varit slutgiltigt uträknad för det här året. Det ska helt enkelt påminna om en vanlig sommardag, med kanske 20 grader varmt och soligt om vi pratar om södra Sverige. I Norrland går gränsen vid en lite lägre temperatur. En äkta brittsommar kan dessutom bara inträffa omkring Birgittadagen den 7 oktober.

Brittsommar har alltså inget att göra med britter och engelsmän?

– Nej, nej inte alls. Legenden säger att uttrycket är sammankopplat med Den heliga Birgitta. Hon tyckte att det var så kallt här i Norden, så hon bad till Gud om att ge oss några extra sommardagar på höstkanten.

Så om vi får en riktig värmebölja i slutet av september är det egentligen ingen brittsommar?

– Det stämmer. Då är det istället vad som brukar kallas indiansommar. Det är ett begrepp från den anglosaxiska världen som täcker in varmare perioder under hela hösten.

Påverkar global uppvärmning förekomsten av brittsomrar?

– Nej egentligen inte. Om klimatet blir varmare måste man höja ribban för att kalla det brittsommar. Avgörande är att temperaturen måste utgöra en signifikant skillnad mot hur det varit tidigare under hösten. Det måste vara kyligt och sedan plötsligt komma en kort period med sommarkänsla när vi trodde att det var kört – det är brittsommarens själ.

Hur påverkas uppvärmningen av fastigheter?

– Just under brittsommardagarna blir det ett påtagligt mindre uppvärmningsbehov. För att vara en fulländad brittsommar ska det också vara ett ganska lugnt och regnfritt väder. Så man får även tillskottsvärme av höstsolen, men totalt sett under säsongen handlar det ju om ganska få dagar man sparar in.

Gynnar brittsommaren prognosstyrd uppvärmning eller ställer den till svårigheter för systemet?

– I och med att det är ganska torr och hög luft blir det ganska kyligt nattetid. Solen står ganska lågt på himlen och är inte uppe lika länge, med stora temperaturvariationer som följd. Så prognosstyrningen bör fungera alldeles utmärkt under dessa förhållanden. Besparingen blir ofta större när variationerna är som störst, under höst och vårvinter.

Jobbar du med att studera brittsomrar på heltid?

– Nej, det gör jag förstås inte. Min uppgift som klimatolog på SMHI är att arbeta med klimatstatistik. Jag ställer samman hur vädret har varit under en speciell månad, år eller annan period. Vi gör beräkningar på hur vädret brukar vara, vad som är normalt under vissa perioder och den informationen används sedan för att jämföra med hur vädret ser ut idag.

Får vi någon brittsommar i år?

– Statistiskt sett inträffar det en gång vart femte eller tionde år. Så sannolikheten talar emot, men det finns ingen prognosregel förknippad med begreppet, såsom att det ”ska” vara varmt just i början av oktober. Vi får helt enkelt hoppas på det bästa.