En av de varmaste vintrarna någonsin

Allt eftersom sommaren gör sig påmind bleknar minnet av vintern. Den vinter som många av oss upplevde som bitande kall och med snökaos på vägar och järnvägar så gott som dagligen. Sten Bergström, professor och klimatexpert på SMHI, har dock en annan bild: – Vintern som gick var en av de varmaste någonsin!

En mindre nogräknad läsare, som minns huttrandet i vintras, skulle kanske skaka på huvudet och muttra om galenskap, men det vore ett misstag. Sten Bergström baserar nämligen sitt påstående på rena fakta.

– Det var egentligen bara kallt i en del områden på norra halvklotet, till exempel Europa och USA. Just de länderna där många stora och inflytelserika massmedier finns. Därför var det kanske lätt att få bilden av att vi hade en extrem vinter. Det hade vi visserligen, men åt andra hållet.

Luften gick ur efter Köpenhamn

Globalt sett var det alltså en av de varmaste vintrarna som över huvud taget har uppmätts på jorden. Det var heller inte någon slump, utan konsekvensen av en långsiktig trend.

– Vi är inne i en trend av uppvärmning, konstaterar Sten Bergström, och det är i högsta grad allvarligt. Det har inte skrivits så mycket i media efter klimatmötet i Köpenhamn; det var som att luften gick ur frågan då. Dessutom finns det starka lobbying-grupper, även i Sverige, som försöker skapa misstro mot FN:s klimatpanel och förringa problemen.

Argument som inte håller

Ett argument som ofta tas upp av motståndarna är att uppvärmningen beror på en naturlig variation, något som Sten Bergström vänder sig kraftfullt emot.

– En så kraftigt ökad halt av koldioxid i atmosfären kan helt enkelt inte uppstå genom naturlig variation. En annan vanlig hypotes som förs fram är att solfläckar orsakar klimatförändringarna, men de kan inte uppnå den styrkan. Det är inte ens en möjlig förklaring.

Just den ökade halten av koldioxid är en stor bov i dramat. Genom att vi eldar upp olja och kol frigörs koldixoid som lägger sig som ett paraply i atmosfären. Effekten blir att solstrålar tar sig ner till jorden, men när vattnet avdunstar och förs upp i atmosfären tar sig inte värmen ut igen. Därför blir det en global uppvärmning när vi hela tiden tillförs värme, men avkylningen inte fungerar lika effektivt som tidigare.

Mer regn som ger mer torka

– Totalt sett kommer det här innebära att det regnar mer. Paradoxalt nog leder det till att vi kommer få mer problem med torka på vissa utsatta platser. När atmosfärens cirkulation förändras störs vattnets kretslopp. Där det redan idag regnar mycket kan det därför komma att regna betydligt mer i framtiden medan torra områden kan komma att få det ännu torrare.

De torra områdena har redan idag ofta svår torka och svält, exempelvis i Afrika och vissa länder i Asien. Tyvärr är det ju så att vi i väst, som orsakar mycket av utsläppen, inte ändrar vårt beteende förrän det drabbar oss själva, så vad har vi att förvänta oss?

Alltid de fattiga som drar kortaste strået

– Framför allt stiger havets vattennivåer när de stora isarna smälter. Världshaven knaprar generellt sett in på land. Även i det här fallet blir det värst i de fattiga länderna, där stora deltaområden kan läggas under vatten och färskvattnet kan bli bräckt eller salt.

Därför kan relativt små höjningar av vattennivån innebära katastrof för många miljoner människor i fattiga länder. Men även i Västvärlden kan vi få problem. Mest drabbade blir förstås städer och områden utmed kusterna och de områden som redan idag ligger under vattennivån. Generellt sett klarar sig den rika delen av världen dock bättre.

Undvik alltför strandnära bostadsområden

Det låter ändå som en oerhört dyster framtid, finns det inte någon ljusglimt?

– Jo, det gör det faktiskt. Man ska alltid komma ihåg att samhället trots allt förändras snabbare än klimatet. Rent politiskt är det oerhört svårt att enas idag, men praktiskt går det att motverka klimatförändringarna. Det handlar, som vi alla redan vet, om att drastiskt minska utsläppen av koldioxid. Eftersom det är en så stor eftersläpning tidsmässigt måste vi under tiden också tänka på att inte skapa nya problem. Att planera nya bostadsområden strandnära och på låg nivå över vattenytan verkar inte speciellt förnuftigt, tipsar Sten Bergström avslutningsvis.