Använder SMHI Prognosstyrning samma väderprognoser som de vi ser i TV?

Visst händer det att man tittar på Aktuellt på kvällen och ser alla solarna på väderkartan, och sedan står man där dagen därpå i regnet och undrar vad som hände. Är det samma väderprognoser som går in i SMHI Prognosstyrning, kan man ju lite oroligt undra? Vi frågar Kristin Sahlström, meteorolog på SMHI:

– Väderprognosen på TV gäller för hela landet, där ska de på mycket kort tid förmedla vädret för flera dagar och för ett stort område, det gör det svårt att förmedla alla detaljer. Sedan är det ju så att en prognos alltid är en prognos och ibland slår det fel, men prognosen för nästa dag stämmer i ca 85 procent av fallen.

– När det gäller SMHI Prognosstyrning, fortsätter Kristin, så handlar det jämfört med vad vi ser i TV om betydligt mer lokala prognoser, för orten där fastigheten finns. Ny information skickas dessutom in i systemet varje dag, vilket gör att prognosen alltid är dagsfärsk. Tillförlitligheten blir därmed mycket hög.

Skillnad på + 5 grader och + 5 grader

Prognosen som skickas in i systemet innehåller en detaljerad förutsägelse för vädret timme för timme. En exakt beräkning görs av hur uppvärmningen ska justeras för att i förväg möta förändringarna. Inprogrammerat i systemet finns då data om exempelvis hur huset är byggt: Beroende på om huset har tjocka betongväggar eller stora fönster, träväggar och öppen planlösning så klarar det av att lagra värmen längre eller kortare tid. Hänsyn tas också till fastighetens läge, om den ligger blåsigt, vindskyddat, mörkt, öppet för solsken osv.

– De gamla systemen med utegivare tar ofta bara hänsyn till temperaturen. Men det kan vara stor skillnad i behovet av uppvärmning om det till exempel är + 5 grader, soligt och vindstilla, jämfört med om det är + 5 grader, mulet och hård vind, förklarar Kristin.

När det uppstår sådana situationer är de gamla systemen i många fall inställda på sämsta tänkbara utfall, så att det inte ska bli för kallt i lägenheterna. Det innebär att det i de fall det inte är kallt och blåsigt används mer energi än vad som egentligen behövs för uppvärmningen.

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är hur byggnaden används. Om det är ett vårdhem där människor rör sig hela dygnet, om det är ett kontor med många maskiner som bidrar med värme eller om byggnaden står tom och oanvänd halva dygnet. Allt detta måste tas med i beräkningen av hur prognossystemet ska reagera på väderförändringarna.

Vad händer om något blir fel

Om det nu ändå skulle bli fel i prognosen, inget system är ju ofelbart, vad händer då?

– Om prognosen av någon anledning skulle utebli en eller ett par dagar gör inte så mycket. Varje prognos som skickas till systemet innehåller nämligen en förutsägelse för fem dygn framåt. Så systemet klarar sig nästan en vecka ifall den dagliga prognosen uteblir några dagar.

Om prognosen slår helt fel så går systemet över på att styra på husets egen utomhusgivare.

– I de allra flesta situationerna kan man dock dra nytta av fördelarna med prognosstyrningen, konstaterar Kristin. Mindre värme skickas in i fastigheten i förväg när vi vet att det kommer att bli en varm dag och när prognosen varnar för en kommande kall natt ökar vi långsamt värmen för att undvika en kostsam effekttopp. På köpet blir det ett jämnare inomhusklimat och mer nöjda hyresgäster.