Ny nationell studie: så påverkar vedeldning luftkvaliteten i småhusområden

Småskalig vedeldning är en betydande källa till luftföroreningar. I en ny SMHI-studie har ny metodik arbetats fram för att kartlägga utsläpp från vedeldning i småhusområden. Studien omfattar alla kommuner i Sverige och identifierar flera kommuner med potentiella riskområden där halterna av benso(a)pyren är höga i utomhusluften.

Småskalig uppvärmning via vedeldning är vanligt förekommande i småhusområden i Sverige. Biobränslen har fördelar eftersom klimatpåverkan är mindre, men utsläppen av luftföroreningar kan bli betydande, i synnerhet från gamla vedpannor.

Vid ofullständig förbränning bildas bland annat benso(a)pyren, B(a)P, vilket är en luftförorening med stor hälsopåverkan. Den småskaliga vedledningen är den dominerande källan till B(a)P i Sverige. 

Risk för höga halter i mindre kommuner

Som skydd för miljön och människors hälsa finns miljökvalitetsnormer definierade i svenska lagstiftningen. Utgångpunkten i SMHIs nya rapport har varit att identifiera potentiella riskområden för överskridande av dessa normer.

– Våra beräkningar visar att höga utsläpp och halter av benso(a)pyren från småskalig vedeldning är ett problem i flertalet kommuner i Sverige. Till skillnad från vägtrafiken är problemen inte knutna till storstäderna, utan småhusområden i mindre kommuner i inlandet och Norrland, säger Stefan Andersson, produktansvarig inom luftmiljö på SMHI och projektledare för studien.

Beräkningarna pekar på att det finns risk för överskridande av miljökvalitetsnormen av B(a)P i bostadsområden i ett par kommuner, både i norra och södra Sverige. Nästan alla kommunerna beräknas ha halter över regeringens precisering av riksdagens miljökvalitetsmål Frisk luft.

– Det bör betonas att underlaget till beräkningarna innehåller osäkerheter, exempelvis den kommunvisa statistiken över eldstäder. För kommuner med höga halter rekommenderas, som ett första steg, att kommunens rapporterade eldstadsinformation kvalitetsgranskas, säger Stefan Andersson.

– I ett andra steg kan det eventuellt vara nödvändigt med mer detaljerade mätningar och beräkningar. Studien visar att det överlag finns ett behov av att förbättra luftkvaliteten i småhusområden med vedeldning i Sverige.

Fjärrvärmeutbyggnad – en möjlig åtgärd

I projektet användes eldstadsinformation från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och elstäderna kategoriserades i vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor. Informationen bearbetades för att få fram kommunvis statistik över antalet enheter i respektive kategori.

Störst påverkan på den lokala luftkvaliteten har vedpannor, eftersom utsläppen är större och mer koncentrerade. Lokaleldstäder, såsom braskaminer och öppna spisar, är för de flesta kommuner fler till antalet, men används vanligen till trivseleldning. Därmed används de sällan som huvudsaklig uppvärmningskälla i småhus.

– Studien visar att luftkvaliteten generellt är sämre i bostadsområden utan tillgång till fjärrvärme och det är i områden med många vedpannor som halterna är högst. En utbyggnad av fjärrvärmenätet ger ofta stora miljövinster, säger Stefan Andersson.

Ny metodik för att beräkna och fördela utsläpp från småskalig vedeldning

Inom projektet har en ny metodik tagits fram där kommunvisa utsläpp från vedeldning har beräknats genom:

  • Bearbetning av eldstadsinformation från MSB
  • Länsvis beräknade energibehov för ett genomsnittligt småhus för år 2012 samt ett normalår
  • Antaganden om eldvanor och fördelning mellan olika bränslen
  • Sammanställning av representativa emissionsfaktorer för olika eldstäder

Fördelningen av B(a)P-utsläpp inom varje kommun har sedan utförts för att beräkna ett rutnät med utsläpp på 1 km x 1 km över hela Sverige. Fördelningsnyckeln utgick från:

  • Boyta för småhus per kvadratkilometer
  • Antal ansluta småhus till fjärrvärme tätortsvis, statistik från Energimarknadsinspektionen

Slutligen beräknades halterna av B(a)P utgående från erfarenheter från tidigare genomföra detaljerade lokalskaliga simuleringar i Västerbotten.

Rapporten är den första nationella kartläggningen av B(a)P av sitt slag i Sverige och ska ses som en screening och underlag för fortsatt luftvårdsarbete. Syftet är att den nya metodiken även kommer att leda till förbättringar av den geografiska fördelningen av utsläpp till luft.

Projektet har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket.

Sverigekarta med utsläpp av B(a)P
Beräknade utsläpp av beso(a)pyren [milligram per år] i Sverige (upplösning 1 km x 1 km). Stora skillnader i utsläppsmönster kan observeras; utsläppen från vedpannor är störst i mindre kommuner i inlandet och Norrland (vänster karta), medan utsläppen från lokaleldstäderna, som främst används för trivseleldning, är störst i de stora kommunerna (höger karta).
Förstora Bild