Luftkvalitetskontroll för kommuner i Jönköpings län

Varje svensk kommun är skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft uppfylls inom kommunen. Jönköpings läns luftvårdsförbund valde att låta SMHI utföra beräkningar med SIMAIR-väg för de tretton ingående kommunerna och rapportera in resultaten till Naturvårdsverkets Datavärdskap.

Mätningar utfördes samtidigt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Opsis. Arbetet med beräkningar och mätningar under treårsperioden 2013-2015 har nu avslutats med en utvärderande rapport från SMHI.

Trafikmiljöer mest kritiska

– Det är i trafikmiljöer man idag ska söka efter normkritiska förhållanden i de allra flesta svenska tätorter. Detta är en följd av att utsläppen från värmeproduktion och industri under 1900-talet och framåt varit föremål för både ökade utsläppshöjder och reningsåtgärder, säger Sven Kindell, meteorolog på SMHI och projektledare för SMHIs del av projektet.

Därför har såväl mätningar som beräkningar inriktats mot gaturum med mycket trafik, i vissa fall även stora friliggande vägar. En del mätningar har även utförts i s.k. urban bakgrund (dvs. på avstånd från större gator/vägar).

Mätningar och beräkningar i rapporten

Studerade föroreningskomponenter är partiklar (PM10), kvävedioxid (NO2) och bensen (C6H6) – de som i första hand förväntas kunna vara kritiska relativt miljökvalitetsnormer. Rapporten behandlar både beräkningarna och mätningarna.

Normjämförelser viktigaste syftet

Det främsta syftet med arbetet var att ställa mätta och beräknade halter i relation till miljökvalitetsnormer (MKN) och övre och nedre utvärderingströsklar (ÖUT, NUT). MKN får inte överskridas och halternas nivå i förhållande till utvärderingströsklarna styr hur kommunernas övervakning av luftkvaliteten ska utföras.

Vidare har regeringen utfärdat preciseringar av riksdagens miljökvalitetsmål Frisk luft (MMål) som ska eftersträvas att nås senast år 2020. Följande tabell ger en översikt över hur den ogynnsammaste gatan i varje kommun förhåller sig till norm- och tröskelvärden.

Resultaten visar att Jönköping noterade överskriden MKN under 2010 men klarade normen 2012 och 2014; däremot överskreds ÖUT. Av övriga kommuner var det bara Gislaved och Nässjö som överskred ÖUT – år 2010 – men överskred endast NUT åren 2012 och 2014. I övrigt noterades endast överskriden NUT och några kommuner överskred varken NUT eller MMål.

Tabell med halter i jämförelse med gränsvärden
Översikt över hur den ogynnsammaste gatan i varje kommun förhåller sig till norm- och tröskelvärden. Färgerna indikerar MKN (rött), ÖUT (orange) eller NUT (gult). Grönt anger att varken utvärderingströskel eller MMål överskreds. Tabellen baseras på alla de tre studerade luftföroreningskomponenterna och visar utfallet för den ogynnsammaste. Det är PM10 och/eller NO2 som svarar för norm- och tröskelöverskridandena.
Förstora Bild

Källområden olika i betydelse för olika luftföroreningar

I rapporten framgår att totalhaltens ursprung i olika källområden – regional bakgrund, urbant haltbidrag (från egna tätorten) och lokalt haltbidrag (från gatans egen trafik) – ser väsentligt olika ut för PM10 och NO2. För PM10 svarar den regionala bakgrunden för en betydande andel, medan det för NO2 är det lokala bidraget som dominerar.