Klimatanpassning som lönar sig

Efter senaste tidens snösmältning och nederbörd, har nivåerna i Glafsfjorden stigit men utan risk för översvämning och skador på staden. Det beror på att Arvika kommun mobiliserat ett översvämningsskydd i tät dialog med SMHI och Fortum. Skyddet tog tid att planera, bygga och få på plats, men har redan nyttjats vid två tillfällen. Ett klimatanpassningsarbete som visat sig ge lön för mödan.

Nivåerna i Glafsfjorden har stigit sedan slutet av februari i samband med plusgrader och blidväder. Eftersom det fanns mycket vatten uppströms steg nivåerna snabbt. För att skydda staden från översvämningar mobiliserades det översvämningsskydd som staden byggt.

− Det har skett genom tät kontakt med SMHI och Fortum då prognoser på kommande nivåer är nödvändiga, säger Ida Andersson, Enhetschef Säkerhetssamordningen på Arvika kommun. 

Graf
Röd linje visar vattennivå i Glafsfjorden (meter över havet) i relation till hur vattennivån varierat tidigare år, blå bakgrund. Illustration Arvika kommun Förstora Bild

− Det är en viss kostnad att mobilisera skyddet, men ingenting mot vad en översvämning kostar. De kraftiga översvämningarna år 2000 uppskattades kosta drygt 300 miljoner kronor och det är ingenting kommunen vill uppleva igen, fortsätter Ida Andersson. 

God samverkan i rätt tid 

Genom lokala samverkanskonferenser har även lokala aktörer tidigt involverats. På en samverkanskonferens får alla en samlad lägesbild och aktuell prognos. Lokala aktörer får informationen samtidigt och får rätt förutsättningar för att planera för sin verksamhet.

− En god samverkan är grunden i vår beredskap. Vår kommuns stab samlar berörda aktörer till lokala samverkanskonferenser, så att rätt aktör får rätt information i tid, berättar Ida Andersson.

Eftersom SMHIs prognoser är en av pelarna i beslutet om översvämningsskyddet ska mobiliseras, är det värdefullt att alla berörda är med och hör samma information. Det blir ett effektivt forum och minimerar risken för missförstånd. 

− Det är tydligt att Arvika är en kommun som fått öva på att agera under skarpt läge när det finns risk för översvämningar. Vi har haft en god samverkan där alla inblandade parter känner till sin egen roll och vet vad de behöver för att se till att situationens risker minimeras, säger Karin Dyrestam, hydrauliker på SMHI.

Långvarigt arbete ger effekt  

Arbetet för att säkra Arvika från översvämningar som beror av höga nivåer i Glafsfjorden har pågått länge. Man bestämde sig för att bygga ett översvämningsskydd bestående av en huvuddamm, den som ligger i vattnet och två spärrdammar på land.

Mer om arbetet med att bygga dammen i klimatanpassningsexemplet:  Skyddsvall mot översvämning - kostnad och nytta.

− Första gången det blev skarpt läge att använda skyddet var redan samma år som skyddet blev klart, 31 december 2020. Nu senast är det i mars 2024, och på bara dessa två tillfällen har vi lärt oss mycket om hur vi kan göra mobiliseringen effektivare och mindre kostsamt, säger Elin Alsterhag, chef Teknisk stab Teknik i Väst AB, som varit inblandad i arbetet med tillståndsprövning och byggnation.

Drönarfoto dammskydd Arvika
Översvämningsskyddet börjar sättas på plats. Foto TIVAB
Vatten och stålkonstruktion
Översvämningsskyddet på plats. Foto Arvika kommun

Bra marginaler för framtida översvämningar

Byälvens vattensystem har en lång historik med översvämningar. Från Arvika i norr till Säffle i söder, en sträcka på sju mil, skiljer det sig bara en halvmeter. Det mest kända översvämningen var år 2000 då vattnet steg till tre meter över det normala. 

− Skyddet har god marginal för de nivåer som är nu, säger Elin Alsterhag. Den permanenta delen på översvämningsskyddet har en totalhöjd på +48 meter över havet, men kan byggas på med ytterligare 2,5 meter.