Norrköping har av MSB utpekats som ett av 26 områden i landet med betydande översvämningsrisk. Vid kraftiga regn eller snösmältning kan det uppstå höga flöden i Motala ström. Flera områden i kommunen är också låglänta och sårbara. I ett förändrat klimat ökar riskerna i takt med mer nederbörd och ett stigande hav.
Klimatscenarier visar på ökad nederbörd i Norrköping
I dagens klimat har Östergötland i genomsnitt drygt 12 dygn med kraftig nederbörd varje år. SMHIs klimatscenarier visar på en ökning fram till kommande sekelskifte med mellan tre och fem dygn varje år. Medelnederbörden kan öka från dagens 48 millimeter per månad med ytterligare mellan sex och nio millimeter.
Enligt utvärderingar av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring ligger Norrköping långt fram när det gäller klimatanpassningsarbetet nationellt sett. Ett viktigt underlag för kommunen är till exempel en karta som visar var de största översvämningsriskerna finns.
Bostadsföretag söker lösningar i samverkan
Hyresbostäder är Norrköpings största bostadsföretag med cirka 10 000 lägenheter fördelade på tiotalet områden i kommunen. Bolagets engagemang för hållbarhet innebär bland annat att minska klimatutsläpp och att anpassa till ett förändrat klimat.
Bostadsföretaget har arbetat aktivt med klimatanpassning sedan 2017. Upprinnelsen var en inbjudan från en arbetsgrupp ledd av kommunen, där även forskare och andra experter deltog. Resultat från arbete kring extremregn mynnade ut i en sårbarhetsanalys som visade på att fem större bostadsområden är särskilt sårbara för översvämningar. En tidplan lades fast när fastigheter i dessa områden kan vara klimatsäkrade för översvämningar. Området Ljura i södra Norrköping, med cirka 1 000 lägenheter, blev först ut och åtgärdades under 2023.
Initialt var frågorna kring klimatanpassning mycket komplexa och tog lång tid att förstå. Hur kan vi vattensäkra och vad är rimligt och försvarbart ekonomiskt? En viktig tidig insikt var att vi inte ska arbeta isolerat utan i samarbete med kommunens förvaltningar, kommunala bolag, räddningstjänst, forskare och andra experter, säger Wilhelm Hardt, säkerhetsansvarig på Hyresbostäder.
Åtgärder som minskar skaderisker
Listan över praktiskt genomförbara åtgärder lades fast och fokuserade huvudsakligen på åtgärder utomhus, för att leda vattnet rätt och därmed undvika översvämningar. En avgörande del var att bygga upp ett systematiskt arbete för löpande underhåll och översyn. Dagvattenbrunnar och vattenledningar är ofta mycket gamla och kan ibland ha sprickor som gör att vatten läcker. Där det finns behov börjar arbetet med att filma brunnar och ledningar för att upptäcka skador. Rutiner har även införts för löpande underhåll för att förhindra vattenansamlingar, exempelvis rensning av dagvattenbrunnar och hängrännor.
Andra åtgärder som genomförts:
- Där marken lutar in mot fastigheter och gör att vatten rinner mot huskroppen, leds vattnet om till dagvattennätet av installerade rännor.
- Upphöjningar, asfaltbulor, och kantstenar är andra hjälpmedel för att styra vattnet rätt.
- Med de så kallade kombinerade avloppssystemen (där avlopp och regnvatten avleds i en gemensam ledning) finns risk att avloppsvatten kan tränga upp i källare vid översvämningstillfällen. Nyinstallation av backventiler förhindrar denna risk.
- Trädplanteringar tar upp vatten, ger biologisk mångfald och skapar också svalka sommartid och bäddar med olika växter samlar och fördröjer vattnet.
- Hyresbostäder har bidragit till kommunens skyfallshantering i en närliggande park, där bland annat vatten kan ledas till en översvämningsyta vid kraftig nederbörd.
Säkerhetsansvarig har övergripande ansvar
Hyresbostäders högsta ledning var redan i början av arbetet positivt inställd till klimatanpassningen. Säkerhetsansvarig har det övergripande ansvaret och bedömer vilka åtgärder som är rimliga, sett i ett helhetsperspektiv. Säkerhetsansvarig tar fram underlag för åtgärder, oftast med hjälp av konsult. Han lägger också budget och samverkar med kommun och andra aktörer. Projektledare utför respektive åtgärder med upphandlad entreprenör.
Kostnaden för klimatanpassningsarbetet i området Ljura uppgick totalt till cirka tre miljoner kronor och finansierades via Hyresbostäders centrala underhållskonto. Total budget för samtligt underhåll inom Hyresbostäder är cirka 120 miljoner kronor per år.
Troligen kommer skadekostnaderna att öka med mer nederbörd. Vi ser till att förebygga detta och inte minst att undvika obehag för hyresgästerna, säger Wilhelm Hardt.
Erfarenheter
Hyresbostäder tar med sig en rad erfarenheter från klimatanpassningsarbetet:
- Det är en process och det tar tid att förstå problemen med klimatanpassning.
- Fastighetsägare har i många fall ansvar för dagvattenbrunnar, och ofta glöms att kontinuerligt kontrollera skicket på brunnarna.
- Att samverka med andra, exempelvis kommunala enheter och räddningstjänst är nödvändigt för att få fungerande helhetslösningar.
- Arbetet behöver tidigt förankras med företagsledning.
- Arbeta med ett bostadsområde eller fastighetsbestånd i taget.
- En stor fördel är att initiera ett systematiskt underhållsarbete, till exempel att filma dagvattenledningar för att upptäcka och åtgärda skador som leder till läckage.
- Ta hjälp av experter på aktuellt område.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI har byggt upp en samling av exempel som syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till både nuvarande och kommande klimatförändringar.